Diamond Head

Ännu en dag har kommit och gått. Förgående natt var då inte den bästa. En av personerna i rummet, hon var väl runt 30, var uppe och härjade hela natten och störde alla oss andra. Jag lyckades somna runt ett, halv två men vaknade igen vid fem då hon drog på lyset och anklagade kvinnan under mej, Shirley, för att ha stulit hennes pengar. Nu har Shirley bytt rum, jätte tråkigt för jag gillade verkligen henne, en 50 åring från Kanada, verkligen jätte trevlig. 
Iallafall, dag hajkade jag och två till från mitt rum upp till Diamond Head som är en gammal vulkan krater? Vi kom iväg strax efter tio då alla fått sej något att äta och organiserat sej lite. Det tog ungefär fyrtio minuter att komma till basen av berget, sen började stigningen. Det var riktigt jobbigt. Solen stekte, dock inte från en helt klar himmel men svetten rann och det var jätte varmt. Innan man kom upp till toppen fick man bland annat gå genom en tunnel genom berget och uppför en massa trappsteg. Utsikten var dock fantastisk över havet, Waikiki Beach och Honolulu.
När vi hämtat andan en stund där uppe gick vi ner igen, det var dock så mycket lättare, och vi var tillbaka på hostelet igen klockan halv tre, mycket trötta och svettiga.
 
Resten av dagen har varit lugn. Det mulnade igen helt när vi sen kommit tillbaka så jag struntade i att gå till stranden. Jag sorterade istället lite bilder, sov en stund, duschade och sen gick och kollade på Hula-dans på stranden tillsammans med kanadensiskan och en 40 årig kvinna från Australien. 
Där gick vi sen vidare till en nudel restaurang där kanadenskan skulle möta upp sina kompisar, vi andra två gick dock inte in då vi redan ätit innan vi gick ut. Vi gick istället till en bar, jag köpte mej en drink och hon en dietcola. Och helt plötsligt satt jag där på en bar på Hawaii med en medelålders kvinna från Australien och pratade. Oväntat!
När sedan druckit upp gick vi tillbaka till hostelet där min nya "kompis" stannade till vid receptionen och klagade över vår rumskompis. Jag ville helst sjunka genom golvet och försvinna där jag stod då jag inte gillar att klaga på folk så..
Han lovade iallafall att han skulle ta tag i problemet. Jag och min Australienare spelade några omgångar kort (jag har såå svårt att säga nej) innan jag äntligen kom fri och kunde ägna lite tid åt fejjan. 
Nu kryper jag snart i säng och hoppas natten blir betydligt lugnare så jag får mej nån sömn.
 
Ciao Sofia


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0