Efter att vi checkat ut från hostelet och tillbringat en stund på Backpackers world så hoppade vi på bussen vi bokat föregående dag ut till flygplatsen. Vårt plan till Auckland skulle inte lyfta förens 17.50 men eftersom vi inte tyckte det fanns något att göra i Perth åkte vi ut till flygplatsen och satte oss där istället. Incheckningen öppnade tre timmar före avgång så först tillbringade vi några timmar på några soffor och efter att vi kunnat checka in våra stora ryggsäckar tog vi oss en iskaffe på Dome en trappa upp. Efter det gick vi igenom passkontroll och tull utan några problem och sen in i tax-freen där vi började kolla runt lite.

Vi hade inte gått länge förens vi hör ett upprop i högtalarna. Jag lyssnar lite halvt med ena örat för att se om det har något med vårt flyg att göra men hör då mitt och Gabbis namn nämnas. Vi blir båda ställda och kollar oss omkring vart vi ska gå. Jag får syn på kvinnan som just har gjort utropet och vi går fram till henne. Hon säger då att vi måste följa med henne då dom har hittat "sparklings" i en av våra väskor. Vi fattar inte vad det är, vin? tändare? Sen förstår jag plötsligt att det är tomteblossen! Dom vi hade köpt till firandet av Filips födelsedag nere i Margaret River. Vi blir överlämnade till en annan flygvärdinna som för oss tillbaka förbi tull, passkontroll och ner till incheckningen. Där hämtar hon oss varsin gul singnalväst som vi tar på oss sen går vi bakom diskarna och ut genom några dörrar. Dom leder oss bakom kulisserna dit alla väskor kommer efter man har lämnar in dom. Vi får följa med in i ett rum där Gabbis väska ligger på ett bord. Dom frågar om det är någon av våra väskor och visar sen en skanningsbild på väskan där tomteblossen syns. Gabbi öppnar upp väskan och plockar fram blossena och ger till mannen som säger att han är tvungen att kasta dom. Det är vi helt på det klara med då vi bara vill med planet. Haha ja jag säger då det. Vi lyckas med allt;) Men nu har vi ett minne från Perth flygplats också:)

Efter att Gabbi stängt väskan igen går vi tillbaka in genom dörrarna, upp genom passkontroll och tull ännu en gång och slutligen tillbaka till tax-freen och gatena igen. Nu hade klockan redan blivit så mycket så det var snart dags att gå ombord, så vi ställde oss i kön vid gaten och så dröjde det inte länge tills vi var i luften. Flygningen skulle ta sex, sju timmar, med tidskillnad runt elva. Steve uppe Darwin hade bokat den billigaste biljetten så det ingick ingen mat för oss men vi köpte oss varsin kycklingbaguett som inte var dum den heller. Jag hann även se två och en halv film så ingen sömn för min del, inte för Gabbis heller för den delen.

Vi landade i Auckland fem, passkontroll och tull gick galant denna gång så efter lite häng på några stolar och med Wi-fi som sällskap hoppade vi på bussen in till centrala stan. Vi blev avsläppta precis utanför hostelet där det var för tidigt att checka in så vi lämnade bara av vår packning i deras bagagerum och sen gick vi över gatan till donken där vi käkade frukost.

Efter att vi hängt där ett rätt bra tag och jag nästan somnade på soffan så beslutade vi oss för att gå tillbaka till vårt hostel och fråga om vi fick sitta i deras soffgrupp tills det var dags att checka in. Vid detta laget började vi bli riktigt trötta då vi missat en hel natts sömn. 

Sagt och gjort. Det var inga problem att vi tillbringade dagen i hosteles allrum så vi slog oss ner i en av sofforna. Där halvsov och sov vi ända till klockan ett. När vi äntligen fått vårt rum gick vi och la oss i våra riktiga sängar med en gång och somnade bums.

 

Klockan fem vaknade jag, gick upp och gick ut på stan och kollade läget lite. Auckland är som vilken större stad som helst; höga byggnader, affärer, restauranger, rödljus och allt sånt. Är dock mer upp och ner än vad man är van vid nu;)

Efter en timme var jag tillbaka på hostelet och då hade Gabbi precis vaknat. Efter en dusch för min del gick vi ut på stan för att hitta något att äta då vi tyckte det var dumt att köpa på oss massa med mat då bussresan skullle börja redan följande morgon. Det blev pizza för Gabbi och efter lite letande efter en helt vanlig restaurang för min del ( verkar bara finnas asiatiska matställen) fick det bli en sallad från Burger King. 

Resten av kvällen tillbringade vi på Mc Donalds och det fria Wi-fi som fanns. Sen i sängs för att vara fyllda med ny energi för äventyret på Nya Zeeland.

 

Ciao// Sofia