Just nu befinner vi oss i staden Rotoura, har precis checkat ut från hostelet och om några timmar åker vi vidare till nästa stad. Igår var en grym kväll men mer om det senare för det var visst min tur att skriva om vad som hände i torsdags...

Torsdagen första stopp var Waitomo Caves. Det fanns olika alternativ att välja bland för att utforska nätverket med de underjordiska grottorna. Grottorna har bildats av vattnet som forsat, och fortfarande rinner, genom den mjuka kalkstenen.
Gabbi och jag kände att vi ville spara dom pengarna då vi har hört att det finns så mycket att göra nere på sydön så vi och runt åtta pers till hängde på bussen till en större stad en mil längre bort där chauffören skulle tanka upp bussen. Där spenderade vi en timme på mc Donalds och deras fria Wi-fi. Det fick även bli en mc flurry:)
Timmen gick fort så snart var vi påväg tillbaka till Waitomo. Gabbi och jag bestämde oss för att hoppa av vid informationscentret om grottorna som ligger en bit utanför byn och gå en runda på en timme. Vi fick sällskap av två killar, en tysk och holländare. Det var inte en står sväng så vi kom upp till toppen på ungefär tjugo minuter så vi spenderade ungefär en halvtimme där uppe med att sitta i det långa gräset. Det såg ut och kändes ungefär som en svensk sommardag; högt vajande gräs med inslag av röd-och vitklöver och några gula blommor och så fort solen tittade fram blev det jätte varmt och när den försvann blev det kallt igen.
När vi kommit ner igen så ville tysken, som älskar djur, gå bort till några hästar han sett längs med vägen tidigare. Vi travade iväg och det dröjde inte länge förens vi såg en liten häst med sina getter till polare. Vi stannade där en stund med lite gräsmatning innan vi vände tillbaka och regnet kom. På informationscentret fick vi vänta ungefär en timme på att grottäventyrarna skulle komma tillbaka och vi kunde åka vidare till nattens speciella kulturstopp; Mourea. Det är "hembyn" för Ngati Pikiao folket, en understam av det Nya Zeelendska folket Iwi of Te Arawa.
När vi anlände dit fick först genomgå en sorts ceremoni där vi blev välkomnade och kunde därefter räknas in i deras familj. Själva ceremonin utfördes så att vi först gick igenom ett stort valv in på själva området, (tjejerna först för att vi var bärare av livet) gå fram mot deras "tempel" men stanna halvvägs för att hedra dom som inte längre fanns bland oss. Hela tiden stod en kvinna och sjöng med hög röst på trappan upp till templet. Innan vi fick gå in var vi tvungna att ta av oss våra skor och sen gå in och sätta oss, killarna på stolar till vänster och tjejerna på golvet till höger. Sen började en kille pratade högt, nästan skrek, aa mittemellan sång och skrik typ, på deras språk som man inte förstår ett ord av. Han hade även en lång pinne han svängde runt med och allt såg väldigt aggressivt och dumt ut. Jag kunde knappt hålla mej för skratt men fick försöka tänka på något riktigt tråkigt för ville ju inte börja flabba mitt i något som kanske var heligt för dom. Men när han predikat i några minuter började dom att småskratta där framme, både killen som utförde sin dans/bön och dom andra "ledarna". Vi fattade inte något av vad han sa och vad som var roligt (kanske var det våra ansiktuttryck) men stämningen lättade något och han avslutade sin grej. Sen var det dags för en annan man att säga något, fortfarande fattade vi inte ett dugg, och sen skulle vi alla gå fram och hälsa på alla ledarna innan vi kunde räknas in i familjen. Hälsningen utfördes genom att vi tog vandras högerhänder som vanligt men sen skulle vi dutta våra näsor två gånger mot varandra. Kändes lite märkligt att göra så mot fyra helt främmande människor.
Vi blev meddelande några regler, så som att vi inte fick ha skor i templet (det var inte som ett riktigt tempel, mer som en liten, mysig träkyrka) ta foton på deras bilder på ledare och andra högt uppsatta personer och inte dricka alkohol. Dom skojade hela tiden med varandra och med oss så stämningen blev väldigt avslappnad vilket var skönt då man först hade frågat sej vad man kommit till för säkt.
Sen gick vi till en annan närliggande byggnad som inhyste ett stort kök och samlingsplats där det var uppdukat med kaffe/te, kakor och frukt. Man är inte bortskämd med fika nu för tiden så var väldigt gott:)
Efter fikat gick vi över till templet igen där vi skulle spendera natten. Golvet var nu täckt med madrasser, vi var runt 40 personer på bussen och alla skulle vi sova där inne så det fanns enbart utrymme för två smala gångar mellan raderna av madrasser. Efter att vi bäddat ordning och fått lite fri tid var det dags för middag; kyckling och potatis.
Under tiden vi åt spelade en äldre man från stammen gitarr och sjöng sånger. Han gick runt och frågade vart vi kom ifrån och försökte spela typiska låtar från våra länder.
Efter en mycket trevlig middag så var det dags för dom att ha en show för oss där dom spelade, sjöng och berättade om deras kultur, traditioner och sätt att leva. Det var en jätte kul timme vi hade, jag förstod inte allt då deras engelska var lite svår och alla sånger sjöngs på deras språk men det var roligt att lyssna på då deras röster är så starka och mäktiga vid sång.
På slutet var det även dags för oss att bli involverade. Vi blev uppdelade i tjejer och killar och vi tjejer skulle försöka lära oss handskas med en plastboll som var fastsatt i ett kort snöre. Vi skulle slå bollen mot handen för att få ett taktslag, snurra den framför oss, bakåt, högt och lågt samtidigt som vi skulle göra det på kommando från kvinnan (som sa dom på deras språk förstås). Det hela var väldigt svårt så när killarna kom tillbaka och kollade på vår uppvisning så blev dom nog inte så impade tror jag då det kändes som jag bara stod att snurrade den där bollen lite hur som.
Sen var det dags för killarna. Dom tog av sej på överkropparna, strampade, skrek och slog sej på bröstet, var riktigt kul att se;)
Nu började kvällen lida mot sitt slut. Men innan var det dags för lite historieberättande uppe i templet. Alla låg vi där på våra madrasser och lyssnade på historier och sånger. Väldigt mysigt och det kändes ungefär som vi är på klassresa, lite Eva och Adam stuk.
Innan jag gick till sängs följde jag med ett gäng och spelade Uno. Riktigt trevligt och skoj:) Det hade varit en mycket intressant kväll.

Kramar Sofia