Gott och blandat från NZ

Då har vi landat i Nya Zeelands tredje största stad samt huvudstad, Wellington.

I onsdags lämnade vi inte Rotoura förens halv ett på dan så vi ägnade förmiddagen med häng i sofforna och surfning på internet. När väl bussen kommit och vi hade klivit på så åkte vi mot dagen mål; Taupo. På vägen stannade vi först till vid en stor, bubblande lerpöl. Den värmdes upp, om det var av någon vulkan kanske? På något sätt blev den iallafall uppvärmd.
Vi åkte vidare en liten bit till en bäck som också den var varm, säkerligen uppvärmd på samma sätt som leran. Vi fick gå i och bada om vi ville, jag stannade dock uppe på torra land då jag redan badat i liknande hotsprings i Australien. Innan vi nådde Taupo stannade vi till vid NZ mest besökta naturliga attraktion nämligen vattenfallet Huka Falls. Det är känt för sin fart och volym; var tredje sekund forsar tillräckligt med vatten igenom för att fylla en olympisk simbassäng.
När vi väl kommit in i Taupo checkade vi in på hostelet Urban Retreat, åt en sen lunch och gick sen en sväng på stan. Bland annat gick vi in i en bokhandel där vi blev stående en stund med att kolla på roliga födelsedagskort. Dom inte bara spelade upp en låt och så var det bra. Nej man fick trycka, dra eller "klia" så började det helt plötsligt röra på sej och spela upp en truddelutt. Synd dom var så dyra annars hade jag köpt med mej några hem.
Resten av kvällen ägnade vi på hostelet, åt chileconcarne som vi fick för en billig peng, kollade på våra skydive filmer tillsammans med irländaren som hoppade samtidigt som oss plus hans tjej, och så började vi med en till film, filmen om Monkey Mia.

Dagen därpå styrde vår chaufför Snowflakes bussen mot Wakahoro, ett ställe "in the middle of nowhere". Vägen blev mindre och mindre, krokigare och krokigare, hoppigare och hoppigare. Tillslut kom vi iallfall fram till Whakahoro och Blue Duck Station som farmen vi skulle bo på hette. Den låg mitt bland bergen och det kändes som vi kommit så långt ifrån storstadens jäkt vi kunnat. Farmen hade 5000 får plus köttdjur, vet dock inte hur många sådana. Dom drev också ett stort konserveringsprojekt för the Blue Duck, en anka som det inte alls finns många kvar av i NZ. En tjej som jobbade där (hon kommit dit ett och ett halvt år tidigare med en Stray buss och sen blivit fast) berättade lite historia om hur allt på fyra ben hade blivit inplanterat i landet; kor, hästar, får, harar, råttor, minkar mm. Innan européerna upptäckte landet fanns nästan bara fåglar och insekter. Och med de nya djuren uppstod nya problem; hararna exploderade i antal och åt upp all återväxt i skogen. Då försökte man lösa problemet genom att ta in minkar som man tänkte skulle fånga kaninerna men dom gick istället på fågelborden, mycket enklare att ta ägg än snabba kaniner. Blue Duck Station hade massor med fällor och fångar tusentals små förstörare varje år för att försöka rädda hotade arter.
Efter att vi fått presentationen av farmen blev vi tilldelade vårt boende för natten. Vi hade två stugor och ett tält att tillgå. Gabbi och jag bestämde att ta varsin säng i tältet, halva priset mot en säng inne i stugan. Det var ett stort tält med fem tältsängar, helt okej:) På eftermiddagen hade vi olika aktiviteter att välja på bland annat hästridning, getjakt och en fyrhjulsdriven tur över markerna men dom flesta valde att gå till ett vattenfall. Det låg drygt en timmes promenad bort men det var hela tiden på grusväg och rätt plant så det var en riktig skön promenad då även solen gjorde oss sällskap. Väl framme knäppte vi kort, tog oss en titt både uppifrån toppen och nerifrån och vi tog även en tur i vattenfallets pool med kayakerna som fanns. Sedan var det bara att traska tillbaka till farmen, ta en dusch, äta middag, kolla på lite lerduveskytte och fixa lite till på Monkey Mia filmen innan det var dags att krypa ner i sin sovsäck inne i tältet.

Det blev en riktig kall natt. Jag vaknade mitt i natten av att jag frös så jag fick ta på mej lite kläder innan jag kunde somna om. Men vi överlevde det också och snart är det glömt, vi sparade iallafall 15 dollar den natten, viktigt;)
Efter att allt var inpackat i bussen så som både människor och väskor, åkte vi tillbaka ut. Dagens mål var Tongariro National Park, Nya Zeelands första national park. Den har tre aktiva vulkaner, senaste utbrottet från Ruapehu var 1996 då hela den centrala delen av nordön täcktes med aska.
Idag hade vi chansen att göra the Tongariro Alpine Crossing, en 6-7 timmars promenad där man gick typ gick på vulkan berget. Den är även rankad som en av världens bästa endagarsvandringar.
Gabbi och jag valde bort även detta då vi har siktat in oss på att göra något nere på glaciärerna i söder istället. Så vi som inte gjorde dagens aktivitet gick bort till stället vi skulle bo på; The Park i just den lilla byn National Park. Vi checkade in och väntade på att bussen skulle komma tillbaka med vår packning. Detta var nog det finaste stället vi bott på hittills. Det hade restaurang/café, bar och jaqutzzi som vi hade fri tillgång till. Rummena kostade egentligen 37 men vi fick dom för 27(Y)
Efter att vi bussen släppt av alla hurtiga vandrare och kommit tillbaka så åkte vi som ville upp till ett skidområde nån mil bort. Det fanns en lift upp till toppen av berget, vissa åkte upp dit medan jag, Gabbi och en till tjej stannade nere och gick till klippväggen gate of Mordor. Det är altså här dom har spelar in några scener till Sagan om ringen filmerna. Jag klättrade upp allra högst upp på väggen, det är egentligen bara en jätte hög klippvägg som står rakt upp och ner, ett par meter bred och lodräta stup på var sida. Mycket fin utsikt var det men kallt.
När väl dom andra kommit ner från toppen kunde vi åka neråt igen. Vi stannade till vid ett informationscenter och ett litet vattenfall innan vi åter kom tillbaka till vårt boende för natten. Gabbi och jag hoppade i den varma och sköna jaqutzzin för att värma upp oss lite.
Resten av kvällen hände det inte mycket, det vanliga; middag, dator och sen hoppa i säng.

På vår väg ner till Wellington idag så gjorde vi ett par stopp på vägen. Först för att ta foto på en jätte morot i byn Ohakune som är känd som morothuvudstaden i NZ. Här växer morötter extra bra i vulkanjorden. Sen stannade vi för lunch i staden Bulls innan vi nådde huvudstaden vid halv två tiden. Vi åkte upp på en utsiktsplats så vi såg staden uppifrån. Vägen upp var smal och med snäva svängar, fattar inte hur man vågar köra den med en stor, fet buss. Var inte många centimeter mellan de parkerade bilarna och bussen. Som tur var mötte vi inget större fordon och vi kom upp utan några problem. Wellington är inte så stort, ligger intryck mellan ett berg och vattnet.
Efter lite korttagning åkte vi ner igen, en annan väg dock som var mycket bättre. Vi blev avsläppta på hostelet, checkade in och efter vi dumpat våra väskor på rummet gick vi till närmaste mataffär och handlade. Middagen fick bli pasta med stekta champinjoner, paprika, rödlök blandat med crème fraiche och tonfisk, väldans gott. Lite annorlunda mot vår annars stående middag; broccoli, nudlar, stekt ägg och sallad;) Vi gjorde även en stor kycklingsallad till våra kommande luncher.
Efter en dusch och lite vilande gick vi ut på stan för att hitta ett café där vi skulle få en gratis drink. Vi hade fått en rabatt kupong av Steve uppe i Darwin. När vi väl hittat baren så gällde tydligen inte kupongen ikväll, men vilken annan kväll som helst. Pfff, visst så säger dom väl varje kväll! Så vi gick till donken istället och köpte oss varsin glass:)
Så nu sitter vi här och funderar på om vi ska gå på bio, The Hobbit. Skulle va riktigt kul att se den:)
Det var allt för mej denna gång. Vi höres. Kramar från Sofia



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0