Ayers Rock (Uluru) 02-11-12
Direkt efter detta åkte vi till klippans fot där vi skulle påbörja vandringen runt den. Det är knappt en mil runt och vi hade två och en halv timme på oss att fullfölja rundan då vi skulle få en liten guidad tur vid nio. Anledningen till att vi gick den så tidigt var för att det skulle bli alldeles för varmt längre fram på dagen. För oss var det precis lagom temperatur då, så vi kunde hålla god fart och det är som sagt HELT platt så det kändes inte alls som vi gick så långt som vi gjorde.Det var häftigt att gå så nära stenen. Man såg alla grottor, hål, uttorkade bäckfåror, sprickor och skiftningar som finns i den. När alla hade kommit tillbaka och vi fått lite uppfriskning i form av frukt och kex så blev vi och en till grupp guidade av en aborigin. Han berättade hur aboriginerna hade använt klippan förr och lite hur dom lever. Idag används inte Ayers Rock till något, eller iaf till begränsad skala på grund av alla turister. Vid Katja Tjuta däremot har dom fortfarande ritualer som gör pojkar till män. Han berättade också hur familjerna är uppbygda. Det var inte lätt att fatta, det var bröder hit, systrar dit och söner lite överallt.Man kan även klättra upp på Ayers Rock men det vill egentligen inte aboriginerna att man ska då dom tycker det är helt respektlöst då klippan är ett sådant heligt ting för dom och dom förstår inte vitsen med det. Men sedan staten började hyra marken är dom rädda att mista massa turister om dom skulle förbjuda klättringen och med det en massa inkomster så det är fortfarande tillåtet. Igår och idag var vägen upp avstängd på grund av värmen. Folk har även dött på sin väg upp.Överlag var det en väldig seg en och en halvtimme guidetur, så det var en lättnad när vi äntligen blev släppta och fick åka tillbaka till lägret och käka lunch. Efter det så lämnade vi området och gav av oss ut på vägarna igen, denna gång med siktet inställt på Kings Canyon Det tog ungefär fyra timmar dit och på vägen stannade vi till och tog några kort på en till jätte klippa. Denna var mycket större än Ayers Rock men enligt aboriginerna bor dom onda vädergudarna där så där är dom aldrig och därför inte heller några turister. Det låter like konstigt men tror det var så iallafall. Den kallas Fuluru men heter något annat på aboriginernas språk som gick mitt minne förbi. När vi äntligen kommit fram till nattens camp så tog vi oss en snabbt dopp i poolen och en dusch på det. Sen åkte vi upp till tälten och lagade middag. Det var meningen att vi även denna kväll skulle sova ute men just när vi rullat ut dom första madrasserna så kände vi några små regndroppar så det var bara att rulla ihop igen och gå in och lägga sej i tältet istället, som denna gång inte hade några riktiga sängar utan bara enkla träskivor med tunna plastmadrasser. Vi skulle upp vid fyra morgon efter också så det blev tidigt i säng, men var skönt det för det hade varit en lång dag, somna direkt:)Kram Sofia 
Kommentarer
Trackback
