Jaha, då var dessa fem veckor redan över. Jag vet inte riktigt vart tiden tagit vägen, har gått så sjukt fort och nu är vi tillbaka på Aucklands flygplats igen. Om några timmar går flyget över till Australien och Melbourne. Men innan jag sammanfattar tiden på Nya Zeeland så har jag de senaste dagarna att dela med mej av.

I tisdags var vår sista bussdag, den längsta hittills. Vi skulle nämligen ta oss hela vägen mellan Wellington och Auckland. Det bar av halv sju på morgonen och vi nådde äntligen Auckland elva timmar senare. Jag ägnade den mesta tiden av resan åt att sova. Vi stannade även några gånger för tolattbesök och lunch.
Väl framme checkade vi in på Base, betalade för två nätter och gick raka vägen till köket där vi fixade vår snabba och kontinuerliga middag. Sen bar det av ut på gatan för lite internet-uppdatering innan vi gick i sängs i vårt varma doorm.

När vi vaknade nästa morgon hade vi inte koll på varken tid eller rum då rummet vi bodde i bara hade ett fönster och det vette ut mot korridoren. Vi blev bägge paffa då klockan visade halv elva; vi hade altså sovit i tolv timmar. Det tar på en att vara på "semester";)
Efter frukost gick vi ut på stan för lite fönstershopping. Här finns så mycket fina kläder man vill ha, om det ändå kunde finnas hemma i Sverige. Men som sagt, vi är backpackers och har varken pengar eller plats för några större inköp så vi gick tomhänta tillbaka till hostelet. Elller inte riktigt kanske; jag hade köpt mej en liten NZ flagga att sy på på ryggsäcken plus en kasse mat för kommande dagar. Äta bör man!
Vi fixade en sallad med tillhörande nudlar, stekt ägg med lök och tonfisk till lunch, riktigt gott:) Sen tog vi återigen tag i våra bilder; rensade, sorterade och sparade. Det är ett måste att göra det ofta för det är svårt att ens komma ihåg gårdagen så vill inte ens tänka tanken på hur det hade varit att ha ALLA bilder kvar huller-om-buller.
Resten av kvällen ägnade vi sedan åt att leta efter bra uppkoppling ute på gatan. Vi sprang fram och tillbaka från hotspot till hotspot för att hitta det optimala. Tyvärr lyckades det inte så jätte bra, på vissa nådde vi maxgränsen direkt, andra blev vi frånkopplade hela tiden och några var allmänt jätte sega. Vi avbröt även mitt i för att gå till hostelet och steka pannkakor. Mmmmm, riktigt gott. Vi lyxade till det hela med att äta de frysta bären till som vi inhandlat tidigare:)

Idag har vi ägnat vår sista dag här i NZ att åka lite mer buss (som om inte fem veckor vore nog) Vi hade nämligen en gratis guidad tur runt Auckland med Stray. Så efter frukost och utcheckning hoppade vi ännu en gång på den oranga bussen som först tog oss till Skycity där en av oss 25 skulle få hoppa ut från tornet. "Tävlingen" där vinnaren skulle utses var så simpel att vi stod i en ring, vår guide kastade krona (eller en 50-centare i detta fall) och vi skulle antingen hålla händerna på huvudet om vi trodde den skulle landa med ena sidan upp eller på baken om vi trodde andra sidan. Dom som gissat rätt fick stå kvar och tillslut hade vinnaren koras. Vi andra fick stå kvar nere på marken medan killen som vunnit åkte upp i tornet och hoppade.
Efter detta åkte vi vidare upp på en utsikts höjd över Auckland och tog lite bilder. Nästa stopp var en kort promenad i en park där guiden berättade lite kort om olika träd. Därefter var det lunch. Vi åkte till en restaurang där vi fick gratis ölprovning. Vi fick varsitt, rätt så litet glas som vi fick fylla med vald ölsort. Det fanns även en cider som man kunde ta och det blev mitt val då jag inte ännu börjat tycka om öl, tråkigt nog. Gabbi och jag hade med vår egen lunch, baguetter, som vi mumsade i oss tillsammans med cidern och i Gabbis fall, ölen.
När alla var mätta och belåtna åkte vi vidare till dagens sista stopp, Aucklands Harbour Bridge. Där skulle vi få gå ut till mitten av bron och kolla på när fyra personer hoppade bungyjump från den. Vi fick ta på oss varsin magsele och hjälm innan (efter mycket väntan) vi kunde äntra bron. Vi gick på en gallergång under själva körbanorna så vi hade trafiken över oss, vattnet långt under oss och stora stålbalkar på sidan, rätt coolt faktiskt. Vi satt även fast i en vajer med våra selar. När vi kommit till mitten klättrade vi upp för en trappa och upp i ovalt glas/stål"rum" alldeles under de passerande fordonen. Där fick vi sedan vittna om hur fyra personer (var av två av dom, ett ungt par, gjorde det samtidigt) slänga sej ut från plattformen ner mot vattnet. (Ena väggen hade dom hissat upp så hela sidan var öppen ut)
Jag blev lite sugen på att själv hoppa men, nja, skulle nog ångrar mej när jag väl stod på kanten.
Efter detta så var dagen avslutad och vi blev tillbakaskjutsade in till stan. Där gick vi upp till Base, smet in köket och åt pannkakorna som vi lämnat kvar sen gårdagen. Lika gott idag med;) Sen bar det av ut igen där vi gick till en bokhandel och roade oss med dom spelande födelsedagskorten en stund. (Om jag haft pengar hade jag köpt allihop. Ett kostade runt 80 spänn) Vi passade även på att köpa lite choklad i den intilliggande mataffären som vi kunde ha på flygplatsen:)
Idag är det ju även, som ni alla säkert redan vet, Alla hjärtans dag och vi har sett massor med människor med rosor i händerna som säkerligen är på väg hem till någon dom håller kär. Och vi blev inte utan uppvaktning vi heller. Kanske inte just den uppvaktningen vi önskat men man ska väl va glad för det lilla, eller? För när vi senare satt på McDonalds blev vi, dagen till ära, uppraggade av en pårökt och full man. Han satte sej ner och började ställa frågor (vi fick svara på samma frågor x antal gånger) och han fick även till några komplimanger emellanåt. Efter en stund kom även hans fulla kompis och gjorde oss sällskap och det var några långa minuter vi fick stå ut med dom innan de försvann. Ett annat uppvaktande nästa år tack!

Och nu sitter vi här, klockan är halv elva och flyget går inte förens halv sju. Får se om man kan sova nåt eller om det blir en låång natt här på flygplatsen. Det ringde precis på telefonen här, verkar vara Ingrids kontakt i Melbourne som vi fått numret till..
Jaha å så var upphämtning på flygplatsen och boende i Melbourne (iallafall första natten) kirrat:D Så gött. Vi som inte hade bokat något boende utan tänkte lösa det på plats. Mitt motto är; Allt löser sej;)
Hm, vart var jag? Jo som sagt, vi befinner oss på flygplatsen och har några timmar framför oss innan vi kan checka in vårt bagage.
Kanske dags att sammanfatta Nya Zeeland nu då. Som vi har nämnt innan så har tiden bara flugit iväg, vi har knappt hunnit fatta att vi varit här. Vi har sett hela Nya Zeeland, från den nordligaste spetsen ner till den allra sydligaste udden, allt från tropisk regnskog till snötäckta berg, vita stränder, glaciärer, många vattenfall, floder och storslagen natur. Nya Zeeland liksom, ett land som bara fanns på kartan och man sett massa klipp ifrån på naturfilmer och man sagt "Wow, dit skulle man ta och åka någon gång i livet". Och nu har jag helt plötsligt varit här, sett hela Lord of the Rings landet. Kommer nog inte fatta det förens om några år. Tror vi är lite mentalt slutkörda, först åka till Australien och innan man knappt hunnit landa där, dra över till nästa land.
Det har verkligen varit en helt fantastisk upplevelse men intensiv, i princip har vi sett ett nytt ställe varje dag och sovit i en ny säng varje natt. Idag var nästan första gången jag ville hem igen och sova i min egen säng. Jag var trött på att flytta runt, inte ha en garderob med kläder man kunde växla bland, att ha alla mina nuvarande tillhörigheter i min gröna, stora, tunga ryggsäck och ha frågor som; vart ska man bo inatt? Tänk om det är fullt på hostelet? Vad ska vi äta? När ska vi åka vidare?
Men nu känns det bättre och det ska bli riktigt skoj att komma över till Australien igen. Mer än halva tiden har ju gått nu iallafall och detta är en resa man aldrig kommer göra om. Så upp med humöret:)

Hoppas allt är bra med er där hemma och ni tycker det är intressant att följa vårt livs resa. Det tycker iallfall vi;) Ha det gött så hörs vi snart igen:)

Stor Alla hjärtans dag kram från Sofia