Paradis Prison

Ännu en natt på bussen. Både Gabbi och jag var helt slut efter några nätter med dålig sömn så efter nån halvtimme med ett försök att sitta bredvid varandra (då bussen var rätt så fullsatt) gav vi upp och jag flyttade mej bakåt några säten så vi fick två var att tillgå. Jag somnade bums när jag "lagt mej tillrätta".

Runt klockan sex i morse anlände vi till Overlander där vi bytte till en minibuss som skulle ta oss dom 15 återstående milen in till Monkey Mia där vi kommer tillbringa dom fyra kommande veckorna. Och nu kanske det är dags att avslöja vår lilla hemlighet. Vi har nämligen fått jobb inom städet här på Monkey Mia Dolphin resort så imorgon ska vi bli introducerade av Nic, personalchefen. Det blev klarlagt i onsdags då vi på tisdagen kom på idén att skicka och ansöka om jobb här. När det ändå var bestämt att vi skulle fira jul med Madeleine och hennes kille Christoffer samt Caroline och Lovisa, som nu alla fyra jobbar här, så tänkte vi: Varför inte slå ihop både nytta och nöje samt spara in på våra utgifter som i annat fall skulle blivit skyhöga om vi varit på resande fot i ytterligare två veckor.
Sagt och gjort, eftersom hoppat om jobb i Coral Bay var lägre en lågt, som till största del beror på att vi inte kunde jobba över jul och nyår då vi redan var uppbokade, så skickade vi till Monkey Mia och frågade om det fanns lediga jobb. Vi fick svar samma eftermiddag att de gärna ville ha våra CV:n. Så som vi skrivit i ett tidigare inlägg, ägnade vi hela den eftermiddagen åt att skriva på våra personliga brev och CV och skicka iväg. Redan morgonen efter hade vi fått svar att vi fått jobb. Vi hade även nämnt i ett av mailen att vi kände Madde och Christoffer så efteråt fick vi höra att Madde lagt ett gott ord om oss, så vi har väldigt mycket att tacka henne för!:) Hon blev väldigt förvånad när Nic ringde till henne och sa att han hade fått ansökningar från oss, som vi mycket väl kan förstå då vi gjort allt utom hennes vetskap.

Monkey Mia ligger på en halvö på Australiens västkust. Själva viken heter Shark Bay. Det går ingen Greyhoundbuss in till Monkey Mia så det ända sättet att komma in, förutom med egen bil förstås, är att åka med en shuttel buss som är skapligt dyr, 67 dollar enkel resa per person.
Men iallafall, det var Gabbi och jag plus tre andra som tog plats i minibussen denna morgon. Och chauffören så klart, och han var en prick i sej. Jag fick sitta fram så jag hade extra benutrymme för mina tydligen långa ben. Han drog skämt efter skämt hela vägen in, visade bilder på sin nio månader gamla son (förövrigt hade han äldre barn och till och med barnbarn) berättade om sitt liv och sina fiskar han hade fångat och allt vad det nu var han snackade om. Han såg även lite galen ut då det fattades typ tre tänder i överkäken, mitt fram dessutom. Det första han sa som gjorde oss ytterligare lite förskräckta var när han frågade om vi tagit med oss varsin dildo in i bilen när Gabbi och jag satt och knapra på varsin morot. Hmm..
Annars gick resan bra, det var lite svårt att förstå en del av hans skämt, jag försökte le och nicka så jag inte skulle se allt för dum ut men tror inte jag lyckades;) Han stannade även till vid Shell Beach, en vit strand som på avstånd ser ut att bestå av vit sand men i själva verket består av små snäckskal, enbart! Coolt att se.
Vi stannade till i byn Denham för att släppa av en kille och jag och Gabbi passade även på att handla i den lokala mataffären. Sedan fortsatte vi dom tre milen till Monkey Mia, som vi trodde skulle vara en till liten by men rättare sagt var det bara en stor resort.
Vi blev iallafall avsläppta vid receptionen för att försöka få tag i Nic. Han var dock inte där då han flugit till Perth samma morgon så vi fick oss ett rum tilldelat och bestämde att vi skulle vara vid receptionen klockan nio morgonen efter för att träffa honom då istället.
Vi fick även syn på Carro, som jobbar inom städet hon också, så vi ropade tillbaka henne och pratade en stund. Konstig känsla att träffa folk man känner på andra sidan jorden.

Efter att packat in all vår packning i vårt rum, ett fyrabäddars rum på backpackersområdet, så gick vi till köket och åt frukost. Klockan var ju faktiskt inte mer än halv tio, men den kändes som tre på eftermiddagen. Där stötte vi på Lovisa som snart skulle börja jobba. Vi snackade även med henne en stund innan hon var tvungen att rusa.
Efter vi intagit vår gröt så gick vi och kollade runt lite på området. Jag kan bara konstatera, vi har hamnat i paradiset!:) Resorten ligger precis vid havet, restaurangen/baren där Madde, Christoffer och Lovisa jobbar ligger kanske 15 meter från vattnet, sanden är vit, solen skiner och Australiens flagga vajar i topp. Jag är så himla lycklig att vara här, kan inte bli bättre:)

Efter att ha beställt en iskaffe i restaurangen/baren (fick vår första personalrabatt) slog vi oss ner vid ett bord och njöt av den sjukt goda kaffen och utsikten och försökte få in i huvudet att vi redan var här. Vi som bara för en vecka sen höll på att deppa ner oss totalt då vi inte alls visste hur vi skulle fortsätta vår resa fram till jul. Nu kunde det gärna varit hur länge som helst kvar till jul då vi fått jobb i ett paradis som detta:)

Vi satt vid vårt bord i ett par timmar för att försöka lugna ner oss lite. Madde kom och pratade med oss efter hon slutat jobbet och det känns som det kommer bli fyra sjukt underbara veckor här:)
Det pirrar fortfarande i magen på oss, som om vi vore nykära. Vi var så nervösa när vi kom hit i morse och skulle träffa Nic och Madde och så mycket intryck och känslor under dagen så man har varit alldeles uppe i varv.
Snart vankas det adventsfika med en del av personalen (att det är andra advent idag kom lite som en chock). Madde kom förbi och sa att vi skulle göra chokladbollar att ha med oss, ska bli mycket, mycket gott vi som längtat så efter det:)

Ha det gött och var inte allt för avis på oss nu;)
Kram Sofia

Ps. Angående rubriken, Madde sa att dom kallar Monkey Mia för "Paradis Prison". Det är ett paradis men ligger så avskilt så om man inte har en egen bil så är man rätt fast här ute. Jag förstår precis vad hon menar:)



Kommentarer
Smileman

Vad kul att det har löst sig för er! Det är mycket trevligt att läsa kring ert äventyr. Ha det gott och bränn inte upp er:) Brorsan och Robin hälsar!

2012-12-13 @ 08:32:01


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0